jag Bilder v.2

dans

design

musik

skiss, bokomslag

surrealism

Denna bild påpekar surrealism för att det som händer i bilden är att ett givär kommer från en tiger som kommer tills slut från ett granat äpple, den här bilden visar element som bara skulle kunna hända i sina drömmar, t.ex. en elefant med väldigt långa och smala ben går på det som värkar vara vatten.

den här bildens surrealism visar mannens näsa är väldigt stor och hamnar i hans pipa och ljuset som lyser upp platsen han är har krupit upp från golvet och har ställt sig som ett vanligt ljus. denna typ av surrealism är lite av en dröm fast mer åt det verklighets trogna.

surrealismen i den här bilden visar hur klockorna smälter som gör att man får tanken att tiden flyter iväg och att allt har en deadline som man måste hålla. miljön i bilden är inte så drömlik men även inte så verklighets trogen på ett sätt.

i bilden visar den ett träd som är öppet och visar en kartbok av barken och i mitten är det en bild på en båt som seglar. en känsla man får är att de flesta saker har uppstot från träden som en bok eller en båt och för att boken visar en karta och bilden på båten så får man känslan av äventyr och att det finns nått att göra av livet som också representerar trädet.

porträtt övning

motljus

medljus

35mm

35mm efter redigering

regeln

sidlus

18mm

bildmanipulation - var går gränsen

Får man iscensätta en bild i fotograferingsögonblicket, likt Roger Fenton?

Svar: man får men det beror vart bilden hör till, och vart den ska tillhöra.

Får man sudda bort eller lägga till objekt, likt Stalins fotografer?

Svar: det beror på vilket tillfälle, om det är en bild för en blogg så tycker jag att man kan få sudda bort något objekt som inte passar eller stör men att sudda bort en människa t.ex. en vän som står bredvid sig så tycker jag att det inte är ok, för man tar bort någonting som ska vara där det är som att ta bort en del av historien.

Får man klistra ihop två bilder till en, likt Brian Walski?

Svar: jag tycker det är inte okej om det är en nyhets bild eller en miljöbild. Men om det är en reklam bild eller om det är mer åt en montage bild så är det okej för att det inte behöver vissa den hela sanningen, men den kan vissa en del av den.

Får man beskära bilder hur som helst? Utgå från exemplet med Bertil Kugelberg.

Svar: det är helt okej för alla sätt o viss. För man har inte manipulerat bilderna på något sätt förutom att beskära, men det kan ge en falsk syn på sanningen.

Får man ändra kontrast och färg? Utgå från exemplet med OJ Simpson.

Svar: det är okej men det är en moral fråga.

Var ligger den ”fotografiska sanningen” egentligen?

Svar: när kameran ger en reallistiskt och icke manipulerad av händelsen för stunden som är. Sanningen borde ligga med fotografiet och vart den publiceras. För om en bild på än kändis publiceras i Aftonbladet så får folk ett intryck om att händelsen är sann, men bilden kan vara manipulerad och ha en vilse ledande text som gör att man får ett annat perspektiv på händelsen. Men om samma bild på Flashback forum så får man en annan syn på bilden och man börjar ifråga sätta den ifall den är manipulerad eller inte, och ifall händelsen har inträffat eller om det var en förfalskning.

Varierar kravet på sanning beroende på vilken genre bilden tillhör eller var bilden publiceras?

Svar: kravet varierar med vilken genre och vart den ska publiceras, om det är en nyhets bild så ska den vissa sanningen för ögonblicket den visar. Och om det är en reklam bild så visar man vad det är man vill att folket ska lägga uppmärksamhet på.

Vilken genre och vilket medium har högst respektive lägst krav på sanning. Var kan det vara ok att frisera sanningen med bildmanipulation?

Svar: nyhetsbilder tycker jag har högst krav på sanning för att det ska vara en bild på en händelse som har inträffat och att civila ska få veta sanningen om vad som har hänt.

Hur har teknikutvecklingen påverkat synen på kameran som verklighetsskildrare?

Svar: teknikutvecklingen har gjort så att synen på kameran är opolitisk med alla redigerings verktyg som finns i kameran och i datorn. 

omslag-fatso

jag gjorde ett omslag till boken Fatso. jag använde filter som fick en tecknad version av original bilden och sen så testade jag med en text för att se hur bilden passade med text.

Robot

text Bild 2

illustrator start genomgång

karaktärs design färdig

3d vinkel

3d vinkel 2

framifrån

detalj bild

Skriftlig beskrivning av karaktärs design

Han heter Sir Jumpsalot och är 42 år. Han är en hög klass Brit, från den viktorianska eran han är en som aldrig vill någon någonting ont fast han är på ett äventyr för att rädda drottningen och Stor Britannien från förintelse, så han vet om att det inte kommer vara lätt. hans egenskaper är att han kan hoppa väldigt högt även fast han har väldigt korta ben, en annan egenskap är att hans hat är ett redskap som han använder för att ta sig förbi hinder som stöter på. En har en nedsatt syn också så han bär en monokel för att kunna se bättre, han har även väldigt bra mörker seende.

Man ser att Sir Jumpsalot är en hög klass Brit med tanke på att han bär en tophat och en monokel som gör så att man tänker på en hög klass Brit från 1700-1800 talets Britannien. Man ser att jumpsalot har korta ben som gör att han kan hoppa högt och ta sig förbi hinder. Man ser att han har sin monokel som gör att han ser bättre och hans ögon är gröna och lyser halvt upp när han är i mörkret. 

individuell arbetsreflektion över slumpfilm

Individuell arbetsreflektion över slumpfilm av: Kristoffer Eriksson

Vi har arbetat med att förmedla att vår film är i matprograms genre. Det som är typiskt inom matprogram är att man brukar ha en program ledare som lagar beskriver hur man lagar maten samtidigt som han eller hon lagar den skälv, något som också är typiskt med matlagnings program är att man brukar ha in zoomningar på ingredienserna så att det blir tydligt för tittaren att se vad som behövs för att laga den rätten.

Arbetet i gruppen har gått bra alla gjorde det dem skulle och vi blev klara med filmen. Det som har varit svårt med den här uppgiften var att planera film manuset med hjälp av områdena vi fick som var matlagnings program, tvättstuga och frosseri, vi hade lite problem med att komma på hur vi skulle få in alla delar det svåraste måste nog ha varit med hur vi skulle få nått att representera en tvättstuga.

Det som var lätt var nog att redigera filmen med tanke på att man hade en grund idé om hur filmen skulle bli och vi hade alla scener så då var det bara att börja redigera.

Jag tror inte vi stötte på några större problem under projektet, fast vi hade lite små problem med våra kategorier och hur vi skulle få med allt. Tvättstugan löste vi med att ha lite kläder på bordet vi lagade maten på och vi redigerade in ljud som lät som tvättmaskiner från Logic.  Frosseri delen löste vi med att vi tog väldigt mycket av alla ingredienser så att smörgåsen blev väldigt ”stor” med tanke på att det var mycket i den så representerade det frosseri.

Min arbetsinsats har varit bra, jag var gruppledaren och såg till att alla gjorde det dem skulle samtidigt som jag hjälpte till med redigeringen, musiken, skrev manuset och var också skådepelare.

Jag har lärt mig mer om film redigering med hjälp av Adobe Premiere, och så lärde jag mig lite mer om ljud läggning för filmer med Logic Pro. Jag lärde mig också om hur man skriver ett bild manus.

Min starka sida under projektet måste nog ha varit lite av allt för jag tyckte allt vi gjorde var roligt men jag måste nog säga att min starkaste sida var nog när vi arbetade med film planschen, även fast jag inte hade så många idéer till den så blev jag ändå nöjd.

Jag tycker inte det skulle behövas arbeta lite mer med min plansch även fast jag är nöjd med den så tycker jag ändå att det saknas någonting.

Jag tycker vi har nått det resultat vi sökte efter, varför jag tycker så är för att vi arbetade hårt med allt som vi lade till i filmen och alla var nöjda med den efter arbetet hade blivit klart.

argumerande text

Hur påverkas artisterna av piratkopiering?

Min åsikt är att piratkopiering inte påverkar artisterna särskilt mycket.

Argument för att artisterna inte påverkas av piratkopiering särskilt mycket är för att artisterna får pengar på väldigt många sätt och inte bara när man köper deras skivor, på så sätt som t.ex. man går på deras konserter eller om man lyssnar på låtar via t.ex. Spotify som är ett gratis program som man kan lyssna på musik via. Webbsidan GraphJam.com har en grafisk vissning på att de som tjänar mest pengar när man köper en skiva är skivbolagen och artisterna eller band medlemmar tjänar minst, artisterna förlorar då inte så mycket av att man piratkopierar med tanke på att dem inte tjänar särskilt mycket av att man köper skivor.

Motargument.

Vilka påverkas av piratkopiering? De som påverkas av piratkopiering är dem som skriver låt texterna och dem som skriver musiken, för att dem vinner inget på när artister som använder deras låt textar spelar på konserter.

Källor: http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article312268/Darfor-forlorar-sa-fa-artister-pa-fildelningen.html 14:38 31/1 2012

http://i.imgur.com/Sh77d.png 11:28 17/2 2012

http://www.antipiratbyran.se/index.htm?id=facts 09:09 27/2 2012

1.     Har några lagar och regler brutits mot? Vilka, på vilket sätt? Hur kunde det ha undvikts? Svar: nej

2.     Hur är er film skyddad av immaterialrätten? Svar: det var alla i gruppen som kom på idéen och utvecklade den.

3.     Vem äger rätten till filmen? Varför? Svar: alla som har skapat filmen har rätt till den.

4.     Hur skulle ni kunna tänka er att sprida filmen? Svar: genom att gratis strömma filmen genom gratis sidor som t.ex. Youtube

5.     Under vilken CC-licens skulle den kunna lyda? Kolla i guiden som finns länkad på Vivekas hemsida, eller i utskrivna kopior. Svar: använda vanlig copyright

6.     Det är skolans kameror, skolans datorer, äger skolan någon rätt att använda era filmer? Svar: nej det är skaparnas som äger verket inte de som äger verktygen för att skapa filmen.

7.     Har filmerna uppnått verkshöjd? Varför/varför inte? Svar: den har uppnått verkshöjd eftersom den innehåller saker som introduktion, slut, handling, manus, musik.

1

moodboard

fotograf parafras

Nyckelelement hos Christophe Gilbert

Han började med att fotografera människor och sen fotoredigera bilderna, sen gick han över till att fota natur och redigera dem och nu så fotar han fordon mest bilar och sen fotoredigerade han dem. Christophe redigerar sina bilder så att dem får en starkare känsla och dem blir mer abstrakta.